Bonjour Borås

Det är salon du chocolat, chokladmässan.

Det är två exalterade kvinnor.

Mark och Nico plöjer vägen fri för de ack så naiva och oskuldsfulla svenska flickorna. De visar världsvant runt sällskapet bland läckerheterna och delger sina kunskaper: ”It’s all chocolate!!!” och nog blir vi imponerade. Mest pga faktum att chokladen är gratis. Och gratis är gott, en kvinna måste ju äta och etc etc. Mark styr direkt kosan till Baileysavdelningen där han langar ut smakprov efter smakprov till Melissa som dagen till ära bär hotpants, knästrumpor och en ”läckert” tajt dunjacka, detta medan Kvinnan och ”kvinnan” genast springer till chokladmoussen. På två sekunder är Nico där med plånboken och frågande blick. ”Do you want one?” Efter en tiondels sekunds övervägande, tackar de nej. Bilden av Nicos faderliga min när de, likt två barn slickar i sig varsin chokladstrut är alltför förnedrande. Rundturen blir i övrigt mycket trevligt. Kanske blir det lite spänt när ”Kvinnan” blir itvingad något som Mark, mycket patriotiskt kallar för fransk specialitet (”IT’S STOMAC!”) men i örvigt sker ingenting obehagligt. Ty hur skulle det kunna gå till, när Mark så beskyddande vrider huvudet 180 grader var femte sekund för att verkligen försäkra sig om att de svenska flickorna inte råkat illa ut.

man kan inte nog poängtera hur mycket en egen lägenhet måste hittas. Droppen blir nog när Nico senare på kvällen kommer in i badrummet där Kvinnan och ”Kvinnan” gör sig i ordning för den stundande firmafesten med två tablettaskar och försäkringen om att han kommer hålla sig vaken tills de är hemma igen.

Då var det dags för den efterlängtade Cojeanfesten. Temat Cowboy/Indian utlovade många bara bringor och gratis sprit. Det kändes udda att förfesta på ”Kvinnans” arbetsplats. Ännu mer udda var det att se Kvinnans arbetskamrater blottandes diverse kroppsdelar senare under kvällen. Mest udda var det nog att se 90% av Cojeans personal utföra incest på dansgolvet. Det här med open bar är inte alltid så bra som det låter. I alla fall inte om man likt ”kvinnan” saknar spärrar när det gäller champagne. Det första hon gör är att sätta sig på en Rodeotjur och sedan slungas av efter fyra sekunder. Efter detta går det utför. Och när den öppna baren stänger försvinner hon för att sedan återfinnas med trasig pilbåge något labilt sinneslag. Kvinnan tar pliktskyldigt på sig rollen som den trogne och förståndiga vännen, en ny roll för henne. Det blir ganska intressant alltihop…och det var väl ungefär det som hände på fête Cojean. Årets mest efterlängtade event.