Utkast: Så var ...

Så var det över, sex månaders liv à la soupe ognion. Kvinnan och "Kvinnan" äter toast och blir sentimentala. Äter brie och blir sentimantala. Äter.
Redan i augusti månad började det som skulle bli den första av åtta faser. Allt var redan planerat in i minsta detalj:
åk till paris
bo i genuin lägenhet i latinska kvarteren
jobba på classy vinbar
lev på baguette och champagne

dessutom fanns ju så mycket att se och upppleva... öh eifelltornet låg väl där? och... Notre Dame.
Och ja, vi åkte till Paris. Och nej vi bodde inte i någon genui lägenhet i latinska (men däremot på ett fuktskadat hostel, hemma hos en pedant och en kokosnöt samt i casat, slottet, hemmet grytet, kokongen). Vi jobbade aldrig på någon classy vinbar, vi satte inte ens foten i något alls som kan benämnas som classy. Baguette ja. Champagne nej.

Sambo blir särbo

För första gången på sex månader har Kvinnan och "Kvinnan" inte spenderat helgen tilsammans. De går om varandra, blir oroliga och kommuicerar via lappar och kexpaket.

English breakfast

06:30 ringer klockan. Utanför hotellfönstret lockar London, men Kvinnan och "Kvinnan" har andra planer. Magarna kurrar i takt med tunnelbanan som passerar en meter under golvet. De hör röster från matsalen och skyndar genast på. De vill vara först. Buffén är i spartansk stil, men Kvinnan och "Kvinnan" plockar åt sig av allt. Det blir mycket mat. Därefter följer ett antal rundor till buffébordet, så gott som varannan minut. 50 oruntinerade frukostätare hinner komma och gå medan Kvinnan och "Kvinnan" intar sitt morgonmål. Det är ju trots allt dagens enda planerade aktivitet. Genomsnittsfrukosten består av en light-yoghurt och en croissant. Kvinnan och "Kvinnans" brakbruch resulterar i:

4 yoghurtar
4 frallor
12 toasts
4 marmeladpaket
5 smörpaket
3 koppar kaffe
2 koppar te
2 ägg
3 sorters flingor
2 croissanger
3 glas juice
2 bananer
2 äpplen

Det tyska paret vid bordet snett emot utmanar genom att bre ett 5 cm tjock lager marmelad på sina croissanger. Då kontrar Kvinnan och "Kvinnan" med att hälla i sig 2 sockerpaket på raken. Asiaten vars uppgift det är att fylla på buffén ser minst sagt lättad ut när Kvinnan och "Kvinnan" makar sig ut, fyllda till bredden med vitt bröd, socker och fett.

Cred

HAHA en trogen läsare kvar på Bonjour Boras.

<3


Fête

Kommer man fran Boras och inte har festat pa tva veckor ar det naturligt att ta i lite extra nar man val ges mojlighet. Och om ingen mojlighet ges far man ge den till sig sjalv. Det var val ungefar det som hande nar Kvinnan och  "Kvinnan" skulle ha inflyttningsfest.

De hade bunkrat upp med saker som hor en fest till. Tanda ljus, snacks och 3 lite sprit. De hade till och med for forsta gangen i sina liv blandat bal i syfte att bjuda pa.

Nar de suttit och vabntat pa gasterna i narmare en timme borjade de misstanka att folk antingen hade battre saker for sig eller hyste nagon sorts agg mot Kvinnan och "Kvinnan". Men framfor dem stod en balskal. Och dyra droppar ska inte forspillas! De hann utbringa fem skalar till sin egen ara och forodmjukelse innan gasterna ramlade in mer eller mindre pa samma gang. Kvinnan och "Kvinnan" insag senare att de ju faktiskt ar i Frankrike och har ar den gyllenen kvarten utokad till fyra.

Festen drog igang och det blev riktigt trevligt. speciellt trevligt hade Kvinnan och "Kvinnan" som doppade sina gloggkoppar i balskalen bade en och tva och sju och tio ganger. Ja valdigt trevligt var det, svangigt, svang-i-dangigt etc... och folk var riktigt generosa. Kvinnan och "Kvinnan " fick vin, kex inslagna i en Louvrenkarta, och en indiana Jonesstrut innehallande: miniatyrvan, plastorm, kritor, block och klubba.

KK tackar och bockar och däckar!


Veckans...

Veckans inkopslista:
block
toapapper
tandstickor
sprit

Veckans citat:
E: Vi dricker tequila pa lordag!
C: Jag hatar furu.

E: konserver is the shit!

Veckans ackligaste ord:
anis

Veckans raggningsreplik:
Ska vi fortsatta den har diskussionen i sangen, eventuellt under ett samlag?

Veckans sorgligaste konversation
(Carin och Emlia sitter i soffan en fredagkvall.Tomma kexpaket ligger utspridda i lagenheten. Klockan ar 21:48 och de tittar pa stillbildsradion pa tv)
E: Den har laten kommer fran filmen Flashdance. Har du sett den?
C: Nej.
E: Nej inte jag heller...
E: Den ar svangig.
C: Svang-i-dangig.
Tystnad.

Veckans fulaste bild:





B som i bag

Vi har en vision, en vision om att i varje vra, varje horn, varje skrymsle, ja, overallt pa armlangds avstand ska en bag-in-box-kran sticka ut. Den ska finnas dar i skoladan nar man stapplar in genom dorren, dyngsur av blod, svett och annanasjuice. Den ska finnas dar bakom sangen, nar man vaknar av sitt eget skrik. De ska finnas dar nar man star huttrande i koket och inser att man at upp frukosten till kvallsmat igar. Mansklighetens roda guld, var raddning, var van.

Lat vinet floda!

Cojean Cojean!

 Det är ett globen fyllt med choklad.

Det är salon du chocolat, chokladmässan.

Det är två exalterade kvinnor.

 

Mark och Nico plöjer vägen fri för de ack så naiva och oskuldsfulla svenska flickorna. De visar världsvant runt sällskapet bland läckerheterna och delger sina kunskaper: ”It’s all chocolate!!!” och nog blir vi imponerade. Mest pga faktum att chokladen är gratis. Och gratis är gott, en kvinna måste ju äta och etc etc. Mark styr direkt kosan till Baileysavdelningen där han langar ut smakprov efter smakprov till Melissa som dagen till ära bär hotpants, knästrumpor och en ”läckert” tajt dunjacka, detta medan Kvinnan och ”kvinnan” genast springer till chokladmoussen. På två sekunder är Nico där med plånboken och frågande blick. ”Do you want one?” Efter en tiondels sekunds övervägande, tackar de nej. Bilden av Nicos faderliga min när de, likt två barn slickar i sig varsin chokladstrut är alltför förnedrande. Rundturen blir i övrigt mycket trevligt. Kanske blir det lite spänt när ”Kvinnan” blir itvingad något som Mark, mycket patriotiskt kallar för fransk specialitet (”IT’S STOMAC!”) men i örvigt sker ingenting obehagligt. Ty hur skulle det kunna gå till, när Mark så beskyddande vrider huvudet 180 grader var femte sekund för att verkligen försäkra sig om att de svenska flickorna inte råkat illa ut.

man kan inte nog poängtera hur mycket en egen lägenhet måste hittas. Droppen blir nog när Nico senare på kvällen kommer in i badrummet där Kvinnan och ”Kvinnan” gör sig i ordning för den stundande firmafesten med två tablettaskar och försäkringen om att han kommer hålla sig vaken tills de är hemma igen.

 

Då var det dags för den efterlängtade Cojeanfesten. Temat Cowboy/Indian utlovade många bara bringor och gratis sprit. Det kändes udda att förfesta på ”Kvinnans” arbetsplats. Ännu mer udda var det att se Kvinnans arbetskamrater blottandes diverse kroppsdelar senare under kvällen. Mest udda var det nog att se 90% av Cojeans personal utföra incest på dansgolvet. Det här med open bar är inte alltid så bra som det låter. I alla fall inte om man likt ”kvinnan” saknar spärrar när det gäller champagne. Det första hon gör är att sätta sig på en Rodeotjur och sedan slungas av efter fyra sekunder. Efter detta går det utför. Och när den öppna baren stänger försvinner hon för att sedan återfinnas med trasig pilbåge något labilt sinneslag. Kvinnan tar pliktskyldigt på sig rollen som den trogne och förståndiga vännen, en ny roll för henne. Det blir ganska intressant alltihop…och det var väl ungefär det som hände på fête Cojean. Årets mest efterlängtade event.

 


Rock de bois

Aribo var bandet som Malins kompis Sofias kompis Ursula turnerat med. Inte som medlen i bandet, utan som groupie forsakrar hon oss om nar vi moter henne pa en mork smagata nagonstans i Paris. Lokalen ar en liten charmig och hemsnickrad "Traggan" (men istallet for Martin Fors star bakom bardisken en helylle francos som tappar upp "trevligt vittvin" i engangsglas). Rummet fylldes allteftersom med manniskor mellan tre och sextio ar, och alla gungade med till Aribos akustiska rytmer, som blev gladare och gladare allt eftersom rodvinet framme vid scenen minskade i volym.

I pausen styrde alla kosan till den afrikanska baren tvars over gatan, dar det fanns vatten och toalett. Toaletter som var akompanjerade av viskande afrikanska barnroster. Vi gjorde givetvis en mental minnesanteckning om att gora stallet till vart nya hak. Blott en station fran hemmets ljuva vra ar det ju som hittat!

Familjemiddag

Nar vi valjer och vrakar som bast mellan efternamnen i porten forbereder vi oss mentalt for den stundande kvallen. Vi vet att det ar Marks tur att laga mat och varnar darfor vara arma smaklokar tills en gall rost med Tolouse-accent studsar ut ur hogtalaren. "Hellooo!" Vi hinner dra efter andan som svar innan dorren gar upp, och nar vi redan hunnit ta de tio stegen mot hissen hor vi bakom oss: "It's open!"

Det luktar brant redan i i hissen, och stanken utvecklas till ett mindre rokmaln nar vi nar vaning atta. Mark erkanner att nagonting konstigt har hant. "the meat exploded and went up and down and out!" sager han och pekar mot det oppna fonstret. "Like a little fountain..."
Han flatar nervost ihop fingrarna medan vi blickar ner mot spisen.

Vi drar oss officiellt tillbaka till vart rum, men egentligen spenderar vi tva timmar med kurrande magar och surmulen uppsyn. Jakla fransman som ska ata sa sent! och man skojar inte om mat, det gor man bara inte.
och dar sitter vi tills klockan blir kvart over tio och Melissa sticker in trynet och upplyser oss om att middagen ar serverad. Till var halva forskrackelse, halva fornojelse har kottet inte exploderat, och en blodig stek ligger och gottar sig i flytande fett. "Say stop, say stop!" Ropar Mark medan han portionerar ut i rekordfart. Och han menar det verkligen, ty mannen saknar omdomesformaga.

Till efterratt blir det rispudding med karamellsas och Nicos karamelliserade korsbarstomater, enligt honom sjalv tillverkade genom att doppa en pinne i ett glas. Under middag dras vara blickar stundtals mot tomatpinnarna, stundtals mot Melissas magtroja a la -95 som blottar hennes inte alls sa haftiga piercing.

Vi leker lyckliga familjen och de tva autistiska adoptivbarnen (det ar vi). Vi blir bortskamda som bara den. Ena stunden far vi lador med snacks och andra stunden bagagnade damrakhyvlar som Nico hittat i sitt badrum.
Det ar ett harligt kollektiv.

Look alike?



I tre ars tid dromde vi alla om att fa stoppa in nagon av Kerstin Bervers gobbstoppers fran 1993 i kaften pa en viss ung man. Hans namn hordes titt som tatt vralas ut i SP05N's klassrum och det ar nagot som kommer eka kvar kvar i backangs lokaler och vara hjarnor tills doden skiljer oss at. Amen.

Men man kan anda inte undga att beundra honom for hans aldrig sinande sjalvkanlsa och fantasi nar det galler  immitationer av diverse larare. Trots att han kom med pa top 10 storande moment i HALIB-kronikan och faktum att 90 procent av Boras storsta gymnasieskola nagon gang i sitt liv sagt/skrikigt/vast/gratit att de hatar honom, har han inte vikt fran sin nagot labila livsstil.

Ja, vad kommer det bli av denna man?
Bilden ar en mojlig utgang.

Fortsattning foljer...

                                                                                                                                      / KK

Franska baguetter...

Nar man som invandrare flyttar in som inneboende hos en och en halv tvattakta fransos kakn man tycka att det ar lampligt att fjaska in sig rejalt, och visa sina mest vuxna sidor. Det gor inte Kvinnan och "Kvinnan". Istallet spenderar de kvalitetstid med sina hyresvardar pa minsta mogna vis. Detta innebar massivt Halo-spelande med Nico och 4-timmars kvallsligt Youtubande med Marc. Vi har nu fatt ta del av fransk attiotalspop, tveksam metal och "pop anglais". Vi har aven gjort en ingaende jamforelse mellan svensk och fransk barnprogramskultur och fatt bildbevis pa Marcs rebelliska ungdomsar ( en 1 centimeters brandgul mohikanfrisyr).

Nagonting som Kvinnan och "Kvinnan" lart sig efter sina tre dagar i ett franskt hushall ar att man aldrig, och da menar vi aldrig bor kristisera eller ens pa nagot vis ifragasatta den franska kulturen. Nar "Kvinnan" rakade papeka att det i Sverige finns valdigt manga olika sorters brod att valja pa, tog Marc det som en antydan till kritik mot det franska brodutbudet och borjade genast pa sina tio fingrar rakna upp alla baguettesorter han kande till. Nar Kvinnan och "Kvinnan" forklarade fenomenet "grovt brod" sag Marc bara oforstaende pa dem innan han sken upp. "Jaha! Ni menar Baguette Soissisont!"
Vi saknar lingongrova.

Innan Kvinnan och "Kvinnan" lamnade Sverige svor de sig fria fran alla sorters man, karlar pojkar och bartenders. Med andra ord star alla dorrar nu oppna for "kap" och "lammkott"! (for de raknas inte till ovanstaende). Operation "hur man pa basta satt inforskaffar en fransman" blev trots allt tidigt en sjalvskriven del i Kvinnan och "kvinnan"'s nya vardag. For deras erfarenheter av att dejta svenska man stracker sig ju faktiskt inte langre an till ett tre manaders (vara en aktiv) respektive en manads "lyckligt" forhallande. Pa Kvinnans arbete finns redan ett utmarkt offer sa nu aterstar bara att nagon av de 25 bogarna pa "Kvinnans" jobb far sparken och ersatts av en man som inte har bruten handled och brer mackor med putrov.

Missforsta oss ratt, ty inget gar upp mot singellivet. "Da kan man ju ata pizza nar man vill" (Citat: Julia Hansen).
Men en vetenskplig undersokning kan ju aldrig skada.

Fortsattning foljer...

                                                                                                                                                            / KK

Home sweet home!

Vi8 rakar ha nagonstans att bo. Marc och Nico ar den certifikatlose ingengoren som rakade gora sin maffioso till flickvan gravid efter en manad ("Crazy girl!") och den knivkastande viden fran Haiti som lagt jakt och fiske pa hyllan for att flytta till Paris och agna sig at sin konst. De ar aven vara hyresvardar och roomies.

Vart nya hem ar 140 kvadrat med utsikt over eiffeltornet. Det blev en smarre chock att trada in i ett ombornat hem. Ja, for det ar faktiskt ombornat, hemgjorda romflaskor och 2000 serietidningar till trots. I varje rum finns nagonting kopplat till alkohol, for det ar namnligen Marc och Nicos storsta intresse har i livet... forutom comic books.

I koket pryds kylskapet med tva polska 10-liters vodkaflaskor importerade fran Andorra. Det ar namligen dit man ska aka om man vill kopa billig sprit sager Marc och ler nojt. I vardagsrummet finns baren, gjord av comicbooks, 5 meter lang, olmaskinen och den lilla blinkande neonskylten som upplyser besokaren om att har serveras minsann inga "soft drinks". I Nicos rum finns husets specialiteter, igenkorkade sedan fyra ar tillbaka. Fin sprit skyndas inte! Vart rum ar for tillfallet den alkoholfria zonen, darfor serveras vi saft i bebismuggar. Ater igen detta fenomen att folk vill ta hand om oss.

Ibland kommer aven Nicos flickvan Melissa over. Melissa har nnog en kvinnlig kromoson for mycket. Hon far oss att framsta som sma snoriga gossar med smutsiga knan. Dessutom ar hon flygvardinna.

Fortsattning foljer...

                                                                                                                                                  / KK

Bara bara

Hur ar det mojligt for tva kvinnor att vara inbjudna pa tva fester men inte lyckas tacka ja till en enda? Speciellt med tanke pa att de i atta timmar brainstormat pa tre sprak i jakt efter den perfekta utstyrseln under temat G.O. Det som dok upp var:
1. Ghost orangutang
2. Ghost orphean
3. Ghost owl
4. Ghost orchestra
5. Glasses on
6. Jan Gillou

Tva fragor dok upp:
1. Hur bygger man en ghost orangutang?
2. Hur tanker man nar man valjer temat G.O till en fest?

Kvinnan och "Kvinnan" klurade pa detta medan de bytte ut fantasin om akta franska chokladcrepes mot akta turk-taiwanesisk kebab, "Ah det har paminner om Boras! Akta svensk kebab!"  Efter att ha forsokt na Vincent, festfixaren, i ett antal timmar, bestamt sig for en utstyrsel och tackat nej till Valentinas hejda/fodelsedagsparty, ringer manniskan. Kvinnan och "Kvinnan" far av outgrundlig anledning panik.
"Han ringer! Vad ska jag saga?"
"...sag att vi inte kommer."
Och sa kom det sig att Kvinnan och "Kvinnan" satt med endast ett alternativ kvar: Picknick med lundbor. Kvinnan och "Kvinnan" kopte Champions billigaste vin, rea-vindruvor och en korkskruv och gav sig av mot ST Michel. de var uppiffade som bara den och redo for kvallens eskapader. De fann Lundborna sittandes i mysdress utanfor Notre Dame dar de fastslog att de skulle ta en tidig Metro hem. Kvinnan coh "Kvinnan" sag nu ett ypperligt tillfalle att fullfolja drommen de haft i tva veckors tid. Barrunda!

De hamnade pa en okand bar i en okad stadsdel, med en inte sa okand drink, for att sedan hoppa over/ala under X antal sparrar pa Metron for att hamna pa kara gamla Pigalle. Under kvallen fastslogs foljande:
1. Karlar tanker inte som kvinnor.
2. Tacosen kom till Sverige 1996... men till Hedared kom den 2002.

Fortsattning foljer...

                                                                                                                                                            /KK

Kontakter ar allt

Vi har forlorat var kulturoskuld i denna malarnas stad.  Det var tack vare en sa kallad knuten kontakt som kvinnan och kvinnan fick gratis intrade och personlig rundvandring pa Louvren. Valentina, flygvardinnan fran Air France som stjal med sig forstaklassig sprit i juiceflaskor och skakar sin disk torr och Enrika som samlar pa avdankade id-kort; men detta till trots jakligt konstkunniga och redo med anekdoter om minsta skulptur (mest om snoppar och huruvida konstnaren var transvestit eller ej). Kvinnan och "Kvinnan" a andra sidan kopplade allt till Disneys tecknade Herkules, forrutom Mona Lisa som kandes bekant.

Efter en kaffe pa starbucks och samtal om italienare, politik, feminister och Cojean blev Kvinnan och "Kvinnan" hembjudna pa pasta med pesto och 12-arig whisky i tomatflaskor. kvinnan och "Kvinnan" at sitt forsta hamlagade mal i hjart- och karlsjukdomarnas stad. Det blir nastan for bra for att vara sant nar valentina rakar namna att hennes basta kompis har en 40 kvadratmeter stor lagenhet som star tom, var till Valentina vaktar nyckeln. Kvinnan och "Kvinnans" ogon och oron vaxer till dubbel storlek och konstiga sma ljud uppstar. En blandning mellan skratt och grat. Det tar cirkus 30 sekunder for Valentina att kontakta Eric och ytterligare tva for att fa hans godkannande. Det enda problemet ar nyckeln till huvudporten men den ska Valentina charma till sig/ hyra pa mandag.

Och Kvinnan och "Kvinnan" ar mer an villiga att vakta Erics sonderphotoshopade "konst". Vi ar ju trots allt inbitna konstalskare.



Fortsattning foljer...
         
                                                                                                                                                    /KK

RSS 2.0