Fête
Kommer man fran Boras och inte har festat pa tva veckor ar det naturligt att ta i lite extra nar man val ges mojlighet. Och om ingen mojlighet ges far man ge den till sig sjalv. Det var val ungefar det som hande nar Kvinnan och "Kvinnan" skulle ha inflyttningsfest.
De hade bunkrat upp med saker som hor en fest till. Tanda ljus, snacks och 3 lite sprit. De hade till och med for forsta gangen i sina liv blandat bal i syfte att bjuda pa.
Nar de suttit och vabntat pa gasterna i narmare en timme borjade de misstanka att folk antingen hade battre saker for sig eller hyste nagon sorts agg mot Kvinnan och "Kvinnan". Men framfor dem stod en balskal. Och dyra droppar ska inte forspillas! De hann utbringa fem skalar till sin egen ara och forodmjukelse innan gasterna ramlade in mer eller mindre pa samma gang. Kvinnan och "Kvinnan" insag senare att de ju faktiskt ar i Frankrike och har ar den gyllenen kvarten utokad till fyra.
Festen drog igang och det blev riktigt trevligt. speciellt trevligt hade Kvinnan och "Kvinnan" som doppade sina gloggkoppar i balskalen bade en och tva och sju och tio ganger. Ja valdigt trevligt var det, svangigt, svang-i-dangigt etc... och folk var riktigt generosa. Kvinnan och "Kvinnan " fick vin, kex inslagna i en Louvrenkarta, och en indiana Jonesstrut innehallande: miniatyrvan, plastorm, kritor, block och klubba.
KK tackar och bockar och däckar!
Veckans...
block
toapapper
tandstickor
sprit
Veckans citat:
E: Vi dricker tequila pa lordag!
C: Jag hatar furu.
E: konserver is the shit!
Veckans ackligaste ord:
anis
Veckans raggningsreplik:
Ska vi fortsatta den har diskussionen i sangen, eventuellt under ett samlag?
Veckans sorgligaste konversation
(Carin och Emlia sitter i soffan en fredagkvall.Tomma kexpaket ligger utspridda i lagenheten. Klockan ar 21:48 och de tittar pa stillbildsradion pa tv)
E: Den har laten kommer fran filmen Flashdance. Har du sett den?
C: Nej.
E: Nej inte jag heller...
E: Den ar svangig.
C: Svang-i-dangig.
Tystnad.
Veckans fulaste bild:

B som i bag
Lat vinet floda!
Cojean Cojean!
Det är salon du chocolat, chokladmässan.
Det är två exalterade kvinnor.
Mark och Nico plöjer vägen fri för de ack så naiva och oskuldsfulla svenska flickorna. De visar världsvant runt sällskapet bland läckerheterna och delger sina kunskaper: ”It’s all chocolate!!!” och nog blir vi imponerade. Mest pga faktum att chokladen är gratis. Och gratis är gott, en kvinna måste ju äta och etc etc. Mark styr direkt kosan till Baileysavdelningen där han langar ut smakprov efter smakprov till Melissa som dagen till ära bär hotpants, knästrumpor och en ”läckert” tajt dunjacka, detta medan Kvinnan och ”kvinnan” genast springer till chokladmoussen. På två sekunder är Nico där med plånboken och frågande blick. ”Do you want one?” Efter en tiondels sekunds övervägande, tackar de nej. Bilden av Nicos faderliga min när de, likt två barn slickar i sig varsin chokladstrut är alltför förnedrande. Rundturen blir i övrigt mycket trevligt. Kanske blir det lite spänt när ”Kvinnan” blir itvingad något som Mark, mycket patriotiskt kallar för fransk specialitet (”IT’S STOMAC!”) men i örvigt sker ingenting obehagligt. Ty hur skulle det kunna gå till, när Mark så beskyddande vrider huvudet 180 grader var femte sekund för att verkligen försäkra sig om att de svenska flickorna inte råkat illa ut.
man kan inte nog poängtera hur mycket en egen lägenhet måste hittas. Droppen blir nog när Nico senare på kvällen kommer in i badrummet där Kvinnan och ”Kvinnan” gör sig i ordning för den stundande firmafesten med två tablettaskar och försäkringen om att han kommer hålla sig vaken tills de är hemma igen.
Då var det dags för den efterlängtade Cojeanfesten. Temat Cowboy/Indian utlovade många bara bringor och gratis sprit. Det kändes udda att förfesta på ”Kvinnans” arbetsplats. Ännu mer udda var det att se Kvinnans arbetskamrater blottandes diverse kroppsdelar senare under kvällen. Mest udda var det nog att se 90% av Cojeans personal utföra incest på dansgolvet. Det här med open bar är inte alltid så bra som det låter. I alla fall inte om man likt ”kvinnan” saknar spärrar när det gäller champagne. Det första hon gör är att sätta sig på en Rodeotjur och sedan slungas av efter fyra sekunder. Efter detta går det utför. Och när den öppna baren stänger försvinner hon för att sedan återfinnas med trasig pilbåge något labilt sinneslag. Kvinnan tar pliktskyldigt på sig rollen som den trogne och förståndiga vännen, en ny roll för henne. Det blir ganska intressant alltihop…och det var väl ungefär det som hände på fête Cojean. Årets mest efterlängtade event.
Rock de bois
I pausen styrde alla kosan till den afrikanska baren tvars over gatan, dar det fanns vatten och toalett. Toaletter som var akompanjerade av viskande afrikanska barnroster. Vi gjorde givetvis en mental minnesanteckning om att gora stallet till vart nya hak. Blott en station fran hemmets ljuva vra ar det ju som hittat!
Familjemiddag
Det luktar brant redan i i hissen, och stanken utvecklas till ett mindre rokmaln nar vi nar vaning atta. Mark erkanner att nagonting konstigt har hant. "the meat exploded and went up and down and out!" sager han och pekar mot det oppna fonstret. "Like a little fountain..."
Han flatar nervost ihop fingrarna medan vi blickar ner mot spisen.
Vi drar oss officiellt tillbaka till vart rum, men egentligen spenderar vi tva timmar med kurrande magar och surmulen uppsyn. Jakla fransman som ska ata sa sent! och man skojar inte om mat, det gor man bara inte.
och dar sitter vi tills klockan blir kvart over tio och Melissa sticker in trynet och upplyser oss om att middagen ar serverad. Till var halva forskrackelse, halva fornojelse har kottet inte exploderat, och en blodig stek ligger och gottar sig i flytande fett. "Say stop, say stop!" Ropar Mark medan han portionerar ut i rekordfart. Och han menar det verkligen, ty mannen saknar omdomesformaga.
Till efterratt blir det rispudding med karamellsas och Nicos karamelliserade korsbarstomater, enligt honom sjalv tillverkade genom att doppa en pinne i ett glas. Under middag dras vara blickar stundtals mot tomatpinnarna, stundtals mot Melissas magtroja a la -95 som blottar hennes inte alls sa haftiga piercing.
Vi leker lyckliga familjen och de tva autistiska adoptivbarnen (det ar vi). Vi blir bortskamda som bara den. Ena stunden far vi lador med snacks och andra stunden bagagnade damrakhyvlar som Nico hittat i sitt badrum.
Det ar ett harligt kollektiv.